fredag 27 februari 2015

SVENSKA

Referat av nyhetsartikel


I Svenska Dagbladet publicerades Tobias Olssons nyhetsartikel som heter ’’ ’Internets fiender’ finns i tolv länder’’. Nyhetsartikeln handlar om övervakning på internett kring länder i världen. Han inleder sin artikel med att presentera att det i årlig rapport finns övervakning på internett. Dessutom nämner han de tolv länder ’’internets fiender’’ som har starkas kontroll över sina medborgares nätvanor, några av dessa länder är bland annat Kina, Kuba, Egypten, Iran och Vietnam. Organisationen Reportrar utan gränser skriver också att ’’Samtliga dessa länder utmärker sig för att de censurerar nyheter på internett, men också för deras systematiska förföljelse av obekväma internetanvändare’’. Som Tobias skriver är situationen värst i Kina. Tobias fortsätter med att hävda att det sitter personer inlåsta för att de skrivit saker på internett. Vilket är anledningen till att reportrar utan gränser tror att ett öppet internett har blivit intranät i Kina. Han förklarar att det är olagligt att skriva blogginlägg anonymt som är en ny lag i Vietnam. I Tunisien har bloggar där det skrivits om kravaller mellan militären och arbete stoppat. Över 100 bloggare som skrivit om det egna landet händertogs under 2008 i Egypten. Tobias Olsson avslutar med att framhålla att Reportrar utan gränser betonar problemen med att myndigheterna kontrollerar internet ej är isolerat till odemokratiskt länder och varnar dessutom för utvecklingen i både Sydkorea och Australien. 1300 webbsajter har stoppats och lagts ned på grund av klagomål från allmänheten. Klagomål som tillexempel pornografi och illegal fildelning mot barn. 

fredag 6 februari 2015

Laboration - Uppkomst av ljus


Uppgift:
Hur uppkommer ljus?
Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Vad används detta till?

Hypotes:
Jag tror att det har med ljusets brytning att göra och hur ljuset absorberat i olika föremål. Jag tror också att spektrumet påverkas olika beroende på vilket ämne man tittar på. 

Syfte:
Sytet med denna laborationen var att vi skulle lära oss om olika spektrum.

Materiel:
  • Lysrör med olika sorters gaser (neon, helium, väte, kvicksilver, argon)
  • Glödlampa
  • Högspänningskälla
  • Stativ
  • Spektroskop
  • Färgpennor och papper (jag använde mig dock utav paintbrush på datorn)

Utförande:
  1. Titta på en glödlampa genom ett Spektroskop. Rita av spektrumet du ser. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum.

  1. Jämför de olika resultaten du får på spektrumen. Exakt varför blir de olika?


Resultat:





Slutsats:
Jag hade fel på min första  gissning, det här med att ljusets brytning har o göra med hur ljuset absorberat i olika föremål. Här tänkte jag lite fel. Nu läser vi kärnfysik om ljus från atomen och inte om optik, vilket jag tänkte på. Jag tänkte mer på synligt ljus som bryts prismor, eftersom att det också har regnbågens färger pga solljuset. Men, detta var inte om prismor osv. utan detta var om olika slags lysrör/glödlampor som innehöll olika gaser.

En del utav min hypotes stämde, det här med att spektrumet påverkas olika beroende på vilket ämne man tittar på. Lysrören hade olika gaser vilket orsakade vilket slags spektrum lysröret får. Det finns det kontinuerliga spektrum som Newton såg när solljuset bröts i en prisma, det kontinuerliga spektrum har inga sträck/band/linjer utan är som regnbågens färger att de färgerna som visas smälter ihop med varandra (röd, orange, gul, grön, blå och lila). 

En upphettad gas ger ett spektrum med bara vissa linjer. Dessa linjer är olika för varje gas. Varje gas ger alltså sitt eget typiska linjespektrum. Det finns då också bandspektrum. Gaser med enskilda atomer ger linjespektrum, och gaser med större molekyler ger bandspektrum. Metaller ger kontinuerligt spektrum, vilket menas med att elektronerna rör sig fritt i metallerna och det är då färgen mer smälter ihop med varandra. 

Det fanns inte stora felkällor utan det mesta var nog att man inte tittat år alla vinklar vilket  kan leda till att man kanske missar några sträck m.m. Det var ju inte heller så många spektroskop att titta i, vilket ledde till att spektrospoken som fanns skickades till olika personer som gjorde det då svårt att komma ihåg hur spektrumet såg ut. Dessutom hade ritningarna inte exakt samma nyanser pga olika starka färger. 

För att förbättra dessa felkällor kan man kanske ha spektroskopet en stund och rita av spektrumet tills man passar iväg spektroskopet så att man inte glömmer bort hur det ser ut. En annan lösning på det skulle kanske vara att man tar bild med mobiltelefonen igenom spektroskopet för en klarare bild. Då det var olika nyanser och färger, kunde man kanske måla starkare/ljusare beroende. Men på datorn är det lite komplicerat, fast egentligen spelar det inte så stor roll nu när man ändå har sett de.

Spektroskop är en allmän benämning på instrument för studium av spektra inom främst optiska området med närliggande infraröda och ultravioletta avsnitt, även inom röntgenområdet. En noggrann mätning av enskilda spektrallinjer görs med en spektrometer, medan en spektrograf medger upptagning av ett helt spektrum, som registreras på en fotografisk plåt eller skrivs ut på en skrivare. I en prismaspektrograf utnyttjas ljusets brytning i ett prisma. 

Spektroskopi används bl.a inom astronomi och atomfysik. Man kan studera stjärnor inom astronomi. Man kan undersöka vad stjärnor är uppbyggda av. Man kan inom atomfysik kolla på ljus, och se hur atomer reagerar och vad dom består av m.m