ENGELSKA

1. dunny - utedass
2. tape recording - bandinspelning
3. spelling - stavning
4. polite - artig
5. fault - fel 
6. spade - spader
7. lavatory - toalett
8. throne - tron
9. rude - oförskämd
10. torch - fackla
11. car accident - bilolycka
12. miserable - olycklig
13. strings - strängar
14. valuable - värdefulla
15. napkins - servetter 
16. future - framtid
17. pretend - låtsas
18. serious - seriös
19. nail - nagel 
20. knots - knoppar

BILD

Första verk - Snö 

Mitt första verk är snö. Jag valde ’’snö’’ eftersom jag just på den tiden längtade efter snön. Dessutom var hösten påväg mot vintern. Syftet med bilden är att få fram vinterkänslan, den sköna delen(julen) och inte den tråkiga iskalla, slaskiga och gråa delen Jag valde att göra mitt verk på ett blått papper eftersom det är den första färgen som dyker upp i mitt huvud när jag tänker på vinter förutom vitt då. Jag använde mig utav vitt bomull som skulle lika snön och påminna en om att snön är mjuk och nästan ’’fluffig’’. Glittret på bilden är silvrigt och varför jag valde glitter i silver var för att silvret påminner mig om snön som glittrar när solen skiner. När man är på en ex: äng där det bara är snö, vitt snö och solen lyser, då kan man nästan känna sig snurrig utav allt som skimrar. När man tittar noga på dessa snökornen ser de ut som kristaller och det var det jag ville utgå från med glittret. Jag kunde istället för att ta ett papper som redan var blått kunna måla pappret själv så att det skulle se lite mer dramatiskt ut. När bilden blev klar kändes inte bilden ’’fin’’. Jag förväntade mig lite mer eftersom det kändes så simple. För att vara ärlig blev jag inte så jätte nöjd med bilden eftersom när jag tittar på den får jag inte samma känsla som jag trodde jag skulle få. Man förstod vad bilden handlade om men man fick inte riktigt fram känslan. Kanske borde jag lagt till någonting. Jag har lärt mig att det inte alltid blir som man tror att det kommer att bli. 

Andra verk - Frid 

Mitt andra uppdrag var att göra en bild som beskriver ordet ’’frid’’. Syftet med bilden var att förklara ’’frid’’ utifrån min synvinkel. Jag kom med idéen att måla en bild som förklarar ’’frid’’ när jag tänkte att jag ville beskriva någonting enkelt och lätt. Frid är ett ord som kan beskrivas på många olika sätt. I mina tankar var frid; någon dör fridfullt och begravs under jorden, när kroppen ruttnat blir det något fint av det hela, något nytt växer fram. Jag valde att ta mitt första alternativ som i första hand dök upp när jag tänkte på frid, alltså ett träd. Jag tänkte mig att min bild skulle vara på ett papper. Det pappret jag använde mig utav var inte ett vanligt, vitt A4 papper utan det var ett papper mer åt det gråa hållet/brunt och kändes som ’’malda träspån’’ nästan som små dammkorn. Jag valde det pappret eftersom jag ville att bilden skulle vara mer ’’jordnära’’ därför att det håller ihop med ’’frid’’. Dessutom också för pappret passade in med trädet som jag tänkte ha i hela min bild. Ett träd, spånpapper och ’’natur’’ allt det där tillsammans, funkade väldigt bra i ’’mitt huvud/tankar’’. Trädet har då små prickar ’’i sig’’. Om man tittar noga på bilden kan man se att prickarna går efter varandra i led från stammen och upp till trädkronan. Jag valde att rita till de eftersom att jag tycker att det ’’symboliserar’’ att det är fritt. Man går liksom en väg från allt det krångliga det vill säga, rötterna till stammen och upp till det fria, alltså trädkronan. Bokstäverna skrev jag med en svart tuschpenna, jag försökte skriva bokstäverna så att det skulle se ’’smidigt’’, lätt och att det flyter på. Fritt, det ’’swishar’’(swish,swish) liksom fram. Här, det var här verket egentligen skulle vara klart. Men tyvärr blev det icke så. 

Jag hade gjort allt som jag hade tänkt mig skulle finnas på bilden men ändå var bilden väldigt tom. Jag funderade ett tag och kom tillslut på att jag kunde lägga till med fler färger eftersom bilden bara innehöll svart text, svarta och ljus/mörk gröna prickar på en grå/brun bakgrund. Jag kom fram till att bilden saknade färg. ’’Fri’’ är inte bara ett träd, ’’fri’’ är också färger som jag insåg lite senare (min synpunkt). Tillslut efter ett långt tänkande kom jag fram till att, ’’varför inte ha solnedgångens färger?’’ orange, lila och röd. Eftersom solnedgången i min synpunkt är väldigt ’’peacefull’’ som på något sätt tillhör varandra .Jag visste inte riktigt hur jag skulle sätta in färgerna i bilden och jag ville inte måla om hela bakgrunden eftersom bakgrunden jag hade redan var bra. Då tänkte jag att jag kunde rita blad som blåste efter varandra i en klunga igenom texten ’’frid’’. Jag ritade dit bladen och färglade sedan bladen i orange, röd och lila. För att markera at bladen blåser rakt igenom texten med ’’frihet’’ klistrade jag på lite guld-glitter. Ibland kan ’’blingbling’’ få en att känna sig fri. 

Det blev nästan som jag hade tänkt. Min skiss var dock lite mer ’’kluddig’’ än min klara bild. Skissen var ju som den blev förutom att jag sedan lade till löven som flög förbi. Men skissen från hela början blev inte så som jag hade tänkt i min tankar. Men det var inget som hindrade mig till från att fortsätta eftersom det ändå blev ett bra resultat, enligt mig. Dock så blev jag väldigt nöjd även om bilden kanske ser lite barnsligt ut med allt det här glittret. Jag frågade enstaka personer ifall de såg vad som stod på bilden och de svarade ’’frid’’. Min bild är alltså då tydlig för en del men det fanns några som i början inte såg att trädet skulle föreställa ’’i:et’’ i ’’frid’’. Men när jag väl sade att det stod ’’frid’’ förstod de. Man kan säga att det blev en bild med ett budskap som förmedlades tydligt eller icke tydlig beroende på vem man är. Jag lärde mig utifrån det här att man inte alltid behöver utgå från sin skiss utan att man också kan ändra, det gäller liksom att pröva sig fram det är så man utvecklas. 

Jämförelse mellan snö och frid

Snö och frid är båda ett ’’fridfullt’’ ord. Inga av bilderna var negativa, de var båda positiva. Snö, var väldigt enkel att arbeta med eftersom det var mitt första alternativ. Frid var det andra verk var lite svårare att komma igång med eftersom jag inte hade kommit på med fler idéer. Men, även om jag snabbare kom igång med snö, blev snö inte lika ’’professionellt’’ som frid. Frid var mer detaljerad. Båda bilderna hade glitter på sig. I mitt första verk, snö använde jag mig utav material, bomull. På frid använde jag bara mina egna ritnings ’’skills’’. Snö är mer enkelt och simple och frid var mer komplicerat och liksom ’’flawless’’. Man kan se att jag jobbat mer med frid än snö. Jag lärde mig mer utifrån frid än snö. Snö var den bild jag bara följde mina skisser men i frid valde jag att göra små ändringar för att senare se resultatet. (ps. båda ser lite barnsliga ut, men det gör ingenting)

MUSIK

Antonio Vivaldi

År 1678 den 4 mars i Venedig i Italien föddes Antonio Vivaldi. Samma dag han föddes inträffades en jordbävning som fick familjen Vivaldi att tro att deras första barn inte kommer att leva till kvällen och det tror inte heller någon annan därför döps han redan efter några timmar. Men överraskat står Venedigs gamla hus kvar och så gör Antonio Vivaldi. Vanligt folk, Antonios föräldrar, bodde i gränder, det vill säga en trång gata. Två rum och kök, många barn, loppor och löss i håret. Antonios pappa, Giovanni Vivaldi var en frisör men dessutom också en violinist. Giovanni Vivaldi fick sedan en plats i orkester i San Marcokatedralen som var den största kyrkan i Venedig. Han lärde Antonio vid tretton års åldern att spela viol så att Antonio sedan kunde vikariera för sin far i Marcokatedralen. 

Antonio var kompositör av så kallad ’’barockmusik’’ och dessutom präst. Han studerade sedan till präst och blev prästvigd år 1703. Han var mer intresserad av musiken och därför tjänade han som präst bara i omkring ett års tid, innan han började som violinlärare i en skola/barnhem för föräldralösa flickor istället. Antonio kallades för Röde prästen, 11 Pete Rosso. Han skrev många verk för violin bland annat en hel del sonater, komposition i flera satser med en sats i sonatform och ett fåtal instrument, tre eller fyra. Vivaldi skrev också många flöjtkonserter, och dessutom fagott- och cellokonserter. Vivaldis mest berömda verk är troligtvis ’’De fyra årstiderna’’ en ’’concerto grosso’’, som menas med stor konsert, stor orkestgrupp eller sologrupp. Verket är indelat i fyra delar, ett stycke varje årstid och varje årstid är i sin tur indelad i tre stycken; allegro(snabb) - andante(långsam) - allegro(snabb). Det är violen som är huvudinstrumentet och spelas genom hela verket ’’De fyra årstiderna’’. 

De årstider som styckena spelar är relaterade till de italienska årstiderna. Det finns en skillnad mellan Italienska årstider och exempel: Sveriges årstider. Sverige har fuktigt tempererat klimat medan Italien har medelhavsklimat.  

Man tyckte att Vivaldi var ’’det fulaste’’ man sett tills man hörde hans musik. Han tjänade mycket pengar som gick till mat, nya kläder, instrument och ovanliga instrument som Vivaldi skrev musik för.

Så här tänkte Vivaldi: Första våren när fåglarna sjunger och bäcken brusar. Sen kommer sommaren. Då är det brännande hett och flugor som surrar överallt. På hösten skördar man druvor och gör vin och dricker för mycket. Det är livat (det vill säga skojigt) och glatt och gudagott att vara. Så kommer vintern och kyla och i spå kanalerna Regnet smattrar mot fönsterrutan och det är skönt att vara inne och tända en brasa, skönt att ta det lungt ett tag. Tills våren kommer igen.

Det första stycket ’’Allegro’’ i ”våren" från ’’De fyra årstiderna’’ hör till världens mest kända klassiska stycken. I Våren bildar tre violiner en liten fågelkör som av vinden dämpas till viskningar. I violastämman har han skrivit Il cane che grida, den skällande hunden, medan en ensam fiol får gestalta en sovande herde. Med hetsigt stigande violiner målar han upp ett kraftigt oväder, som snart drar snart förbi och vi hör fåglarnas sång igen. Kompositionsformen är svit+fuga, det vill säga ett musikverk som består av flera mindre delar som man kan säga är i ’’jakt/flyr’’. Det går också som en terrassdynamik, hög/mörk ton och sedan låg/ljust eko under ex: 0:00 till 0:30 på https://www.youtube.com/watch?v=Xa0_SabqfC0

Vivaldi inspirerades utav vår, sommar, höst och vinter, det skulle beskriva vad musiken handlade om. Idag hör vi nästan alltid ’’De fyra årstiderna’’ som ett rent musikaliskt verk utan att vara medvetna om de ursprungliga litterära kopplingarna. Vivaldi gjorde vad han med dåtida medel hade nytta utav i syfte att framkalla temperaturliknelser via musikaliska effekter ex: åska på sommaren, snöblandat regn på vintern osv.

År 1740 flyttade han till Wien i Österrike. Han dog ett år senare när han var 63 år den 28 juli 1741. Man tror att han troligtvis i följd dött utav astma. Han begravdes på sjukhuskyrkogården i Wien i Österrike.

Efter hans död var han nästan helt bortglömd. Det var först på 1900-talet som vi har fått tag på alla Vivaldis noter. Noterna låg gömda i kistor och skåp på bibliotek i Italien eftersom ingen förstod att det var något att ha. Ännu en idag lever hans musik i Venedig och i världen. 

När jag hör ’’Allergro’’ i våren tänker jag bak i tiden då jag var yngre. Jag kommer ihåg att jag ständigt lysande på den här ’’melodisnutten’’ men visste dock inte vem den ’’spelades’’ av. När jag hör den tänker jag på en gammal balsal i ett palats där unga människor dansar med stora ’’eleganta’’ klänningar som rika folk under 30-talet hade, melodisnutten har nog spelats i en scen från någon film kanske, Rapunzel. Ähh har faktiskt ingen aning men när jag hör denna känner jag mig väldigt glad och ’’flott, lätt’’. 

Vivaldi var en ’’stränginstrument’’ gubbe. Han höll på mycket med violen. Stränginstrument är instrument som ger ljud som är baserat på hur ljudet altras. Ton och ljud skapas av att strängen sätts i svängning. Violin har strängar som vibreras med hjälp av en stråke som dras över strängarna därför kallas violen för ett stråkinstrument och stråkinstrument ingår i stränginstrument.  Många av Vivaldis verk är spelade med violin, eller andra stråkinstrument. 

Under medeltidens musik föddes notskriften och gregoionsk sång, det vill säga kyrkligmusik/sakralmusik. Under medeltiden inträffade lite senare också profan musik, det vill säga världsmusik eller folkligmusik oftast kärleksballader och sång. Melodier från musiken kom från instrument som flöjt, mungipan eller säckpipa. Dessutom hade man bordunton, det vill säga samma ton hela tiden. Det har under medeltidens(800-1450-talet) tid till barock(1600-1750-talet) utvecklats eftersom man lagt till mer och varierat. Sviter hade man ändrat till 3-satsigform, man la ihop sviter och fugor tillsammans. Man hade också skickligare instrument och operan var en ny viktig folklig genre. Det som barocken fört med sig var noter. Man började också beskriva samhället m.m, programmusic med ett finare ord. Terrassdynamik och teman ’’infördes’’ men dessutom hade man också kvar en del ’’bordun musik/toner’’.  

Den politiska kulturella miljön kan påverka kompositören till en viss musik. Musiken spelas oftast i hur en person känner eller hur samhället är ’’uppbyggt’’. Vivaldi skrev så att det skulle låta hur det var under Italiens årstider och klimatet dessutom också dramatiskt om hur han fick uppleva kärleken (eftersom han var präst, fick han ej gifta sig, hade ej familj).

källor:

ne.se 

komponera.se

wikipedia.org

bok: musik för nya öron

























LITE EXTRA!

På medeltiden (800-1450) kom notskriften, den gregorianska sången, och flerstämmighet som blev ett underverk. Den gregorianska sången som innehöll kyrklig, liturgiska texter helt utan ackompanjerande instument, alltså  där det ingår flera instrumentala stämmor. Oftast var gregorianska sånger på latin kom från kristna samhällen i länder som Syrien och Israel. Under 800-talet började man intressera sig för musiken från en teoretisk synvinkel kom man på namn till tonerna och tonerna organiserades i skalor. Idag kallar vi de tidigare skalorna för “kyrkotonarter”, eller “modusskalor”. Vid mässor i kyrkorna kunde växelsång förekomma, alltså växling mellan olika körer eller körgrupper. Sedan förknippade man medeltiden med profan musik, som är trubadurerna. Man anställde oftast trubadurerna vid slotten och hoven. Där sjöng man kärleksballader som bestod utav flera verser. Trubadurkultur fanns mest i Frankrike och i England. Till och med kyrkan snodde balladmelodier från trubadurerna och satte liturgiska texter till dem. Dansen var också viktig under den tiden. Folket dansade tillsammans med sången. Medeltida danser var oftast taktfasta och upprepning på samma sak. 

Barocken (1600-1750) är stor i formatet, tung och pampig. Slott, kyrkor, möbler, målningar är alla lastade med utsmyckande detaljer. Kungar och andra mäktiga använde sig av barockens former för att visa sin makt. Musik från tiden 1600 till 1750 kallas barockmusik. Då föddes Antonio Vivaldi. Nya skalsystem dök upp, och verk började för första gången skrivas i dur och moll. I början av barocken märktes dessutom en revolution för musikinstrumenten, som fick en betydligt större roll efter renässansen(en annan epok). Man hade stämning, vilket menas med att man i sin inledning representerade en särskild stämning oftast sorg, glädje eller agitation(rastlös rörelse) som oftast genomgick i hela stycket. Vivaldi hade en glad(skulle jag tro) inledning i våren eftersom våren kom var allt glatt och bra. Det fanns dock en lite mindre gladare del men den övergick ändå till glad igen, dessutom var huvudtemat väldigt glatt. Rytmen och melodi fanns också då. Melodierna utvecklades eller knöts ihop om och om igen som man faktiskt kan göra i Antonio Vivaldis ’’Våren’’. Terrasdynamik förekom också i Antonios verk. Dynamik är crescendo(högre toner), diminuendon(lägre toner). Men det blev mer utvecklat i romantikens tid/epok. Sedan fanns Homofonin som förekom mycket i Bach verk. Homofonin är det bara en självständig stämma och de andra stämmorna bildar harmonier, etablerades. Generalbasen (basso continuo) som fungerar som en ackordanalys. Det instrument som oftast ’’behövde’’ generalbasen under barockens tid vad barockens piano, cembalon. Om jag har rätt, finns den med i ’’Våren’’ Antonio Vivaldis verk. Sedan kom operan som en viktig folklig genre.

Kortsammanfattning(finns också längre upp)

Under medeltidens musik föddes notskriften och gregoionsk sång, det vill säga kyrkligmusik/sakralmusik. Under medeltiden inträffade lite senare också profan musik, det vill säga världsmusik eller folkligmusik oftast kärleksballader och sång. Melodier från musiken kom från instrument som flöjt, mungipan eller säckpipa. Dessutom hade man bordunton, det vill säga samma ton hela tiden. Det har under medeltidens(800-1450-talet) tid till barock(1600-1750-talet) utvecklats eftersom man lagt till mer och varierat. Sviter hade man ändrat till 3-satsigform, man la ihop sviter och fugor tillsammans. Man hade också skickligare instrument och operan var en ny viktig folklig genre. Det som barocken fört med sig var noter. Man började också beskriva samhället m.m, programmusic med ett finare ord. Terrassdynamik och teman ’’infördes’’ men dessutom hade man också kvar en del ’’bordun musik/toner’’.  

Nu har jag lyssnat på det här musikstycket: https://www.youtube.com/watch?v=Xa0_SabqfC0 

Våren alltså!

Allegro:

Det börjar med att kompositören presenterar verkets huvudtema där Vivaldi målar upp en bild på hur våren låter under 0:00-0:10. Den slingan kommer vara med under hela stycket i bakgrunden. Han ’’målar’’ upp fåglarnas sång. 0:10 - 0.30 låter fiolerna som ska föreställa fåglarna som kvittrar. Instrumenten(viol) som inte är så många låter dock väldig ’’livliga av sig’’. Ibland händer det att fåglarna byter slingor med varandra. Tonen blir några gånger ljusare och mörkare under de sekunderna, terrasdynamik. 

1:12 hör man att fåglarna ’’kvittrar’’ den lugna melodin som snart spelas snabbare men håller fortfarande samma rytm till 1:40. Fast under 1:26 hör man att violens stråke dras fram och tillbaks väldigt långsamt till 1:32 tills det kommer in i samma tak som förut.

1:25 går melodin snabbt och låter lågt och i bakgrunden kan man höra att det ’’strimlar’’ det är alltså ett annat instrument som har lagts till i bakgrunder som spelas upp mellan jämna mellanrum. 

Under 1:48 låter det som det är bäckarna som forsar. 3:11 tar bäcken ’’slut’’ och då startar man utifrån en vind.

2:32 spelas temat som spelades i början. Men melodin spelas mycket mycket ’’glattare’’ och ’’hoppig’’ med ’’full fart’’. 3:02 återkommer melodin men spelas väldigt lågt. 

3:19 blåser den svaga vinden förbi och allt känns väldigt stillsamt, sorgligt och nästan ’’dött’’ i mina öron. Instrumenten har lugnat ned sig.

5:56 blir glatt igen, dessutom spelas temat upp på nytt igen. 

7:15 har man fyllt på med lite fuga, jag kan höra att de ’’flyr’’ efter varandra. Vid 8:05 kan man höra att molnen börjar drar sig ifrån och solen skiner förbi och då får man ’’hopp’’ igen. Instrumenten spelar samma melodi men det blir lite högre till 8:28. 8:29 och 9:36 går allt tillbaks till den melodin som också spelas i början, huvudtemat. 9:46 ändras melodierna de byts med varandra men får det ändå att låta klarare. Man hör melodier som blandats med varandra som tidigare kommit i stycket. 9:57 börjar allt dra ihop sig och det slutar med att en ’’ensam’’ fiol spelar och den spelar svagare och svagare tills allt ’’tonas bort’’.

ENGELSKA

Music to me

The name of the song is A thousand years by Christina Perri. The music-video was recored in year 2011, 26th of October. Christina Perri is a really talented woman, her voice is unique. Even if I don’t listen to her so much, I still love her. Her other songs called Human and Jar of heart are as good as A thousand years. 

This song is about waiting for the ’’right’’ one. You've waited your entire life and you finally found that person. But that person is scared. Scared of falling, letting their walls down. Afraid of being hurt. But then you tell them that you've waited so patiently for them and you would never do anything to hurt them. Because all you want to do is to love them.

I don’t know how i feel when I listen to this song. But somehow I feel really calm when I listen to it. This song is a really good song to listen to while doing homework. And sometimes when I listen to it, I actually end up crying because it is a really beautiful song.

This song brings up really good memories. That time when i saw Twilight Breaking Dawn part 2 at my friends house. The end of Twilight Breaking dawn p2 was a really big plot twist and that’s what makes the end in the movie so good. The best feeling was when A thousand years started to play in the end of the movie. It was so cozy in the couch and when the movie ended we decided to go out and ’’play’’ in the snow. 

SVENSKA

Fysikshowen

Jag har valt att skriva om vad som hände i fysik-showen. Det finns både negativa och positiva saker. En sak var i alla fall klar, man lockades av det. Det var en massa ljus dom visade oss samt. olika andra experiment. Exempel på experiment: Det här med Miley Cyrus’s halsduk. Hennes halsduk ’’brann’’ upp av flytande alkohol. Som de i showen berättade; att ifall det inte skulle vara flytande alkohol skulle halsduken brunnit upp på riktigt men eftersom att de blandade alkohol med vatten så brann den inte upp. Det positiva med showen var att det var många bra experiment på kort tid men inte så mycket man lärde sig av efter som att man redan visste vissa av experimenten de gjorde. Det jag lärde mig av denna showen var om eld, lufttryck, olika sorters gaser och laser. Det positiva med showen var alltså att man lärde sig samtidigt som det underhöll en, det var liksom inte tråkigt utan intressant. Det negativa med showen var att det ibland var för starkt ljus eller för starkt ljud som kunde skada både öron och ögon. Jag skulle dock inte vilja bli en fysiker även om denna showen var sjukt grym, men det är nog för att jag inte har detta som intresse och har andra planer framför mig! 

Eld som rör sig till musik

Det här numret bestod av en platta med eld på och musik. Elden dansade till musiken. Jag är inte säker på om detta är rätt nu men jag tror att det var lufttrycket från musiken som gjorde att elden åkte hit och dit eftersom att volymen på musiken faktiskt var väldigt hög… Men att personerna som höll i showen också höjde och sänkte elden samtidigt som musikens rörelser. Så det var liksom fifty-fifty personerna och musiken som påverkade eldens rörelser. Jag tyckte om detta numret eftersom att det var så himla häftigt, älskade både musiken och hur elden rörde sig. Ett annat nummer jag också gillade mycket var det sista numret med en massa laserljus som formades till olika bilder!

Svar på frågor

1. På grekiska betyder ordet atom odelbar. Atomen består av en kärna. I kärnan finns det positiv laddade partiklar som betecknas med (+) och kallas protoner. Det finns också neutroner i kärnan. Neutroner är partiklar som saknar laddning. Protoner och neutroner är lika många i en atom. Eftersom plus- och minusladdningar tar ut varandra är atomer omladdade. 

Runt om kärnan kretsar negativt laddade elektroner som betecknas med (-). Elektronerna rör sig snabbt att de bildar ett eller flera skal runt kärnan. Elektronerna slungas inte bort från kärnan trotts deras höga hastighet. Därför att de negativt laddade elektronerna(-) nämligen dras till de positivt laddade protonerna(+). Elektronerna dras inte in i kärnan p.ga deras höga och snabba fart. Det fungerar ungefär på samma sätt som när planeterna kretsar runt solen. Utanför atomkärnan finns det olika skal. Det innersta skallet där det bara får plats med max 2 elektroner kallas för K-skalet. Skalet runt om det innersta skalet kallas för L-skalet där det får plats med max 8 elektroner. M-skalet är det tredje skalet där det bara får plats med max 8 elektroner. Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valens-elektron (därför att det är få elektroner i det yttersta skalet) beroende på vilka egenskaper elektronerna har.

Litium är ett metallisk grundämne. Litiums kemiska tecken är Li, atomnummer 3. Namnet litium kommer av det grekiska ordet λίθεος [litheos], sten. Det är en mjuk och silvervit metall med hög elektrisk ledningsförmåga, ämnet är mycket lätt och flyter på vattnet. Metallen används som legeringsmedel och desoxidationsmedel inom metallurgin och som anod(positiv elektrod) i litiumbatterier. 

Litium förekommer i många bergarter bl.a havsvatten, flodvatten. ’’Heligt vatten’’ innehållande litium finns i Santovka i Slovakien, Karlovy Vary(Karlsvad) i Tjeckien, Mariánské Lázne (Marienbad) i tjeckien och Vichy i Frankrike. Detta gör att det är det 35;e vanligaste grundämne i jordskorpan.

Litium används också som läkemedel för såväl behandling som förebyggande av mani(syndrom) och även vid förebyggande av bipolär(manisk-depressiv) sjukdom. Litiumbehandling är mycket effektiv, men litiumkoncentrationen i blodet måste kontrolleras regelbundet.

Grundämnet litium upptäcktes 1817 av en svensk kemist Johan August Arfwedson när han analyserade ett malmprov. 

Atomnummer: 3 

Atommassa: 6,941 u 

Smältpunkt: 180,5 °C 

Kokpunkt: 1317 °C 

Radioaktiv: Nej 

Grupp: 1

Period: 2 

Elektronkonfiguration: 2, 1 

2. Grundämnen i grupp 1 kallas alkalimetaller. Där ingår ex: väte(H), litium(Li), natrium(Na), kalium(K) osv. Alkalimetaller i metallform reagerar lätt med andra ämnen t.ex. syre, vatten och klor. Det gör att det sällan finns alkalimetaller i metallform. En alkalimetall lämnar gärna ifrån sig sin enda valenselektron för att få ett fullt elektronskal. När en alkalimetall blir av med sin valenselektron bildas en jon, alkalimetall i jonform reagerar ogärna med andra ämnen.

Det mesta av vattnet på jorden innehåller lösta joner av alkalimetaller. Alkalimetaller som ingår i kemiska föreningar är alkalimetallerna som finns i naturen.

Alkalimetaller är lätta och mjuka att det går att skära i dem med en kniv. Fotogen är vart alkalimetaller förvaras för att syret inte ska förstöra dem. När en bit av alkalimetaller läggs i vatten bildas vätgas. Natrium eller kalium reagerar oftast så häftigt att vätgasen tar eld. 

Alkalisk är nämligen ett äldre ord för basiskt. Efter den kemiska reaktionen finns det en lös hydroxid i vattnet. Hydroxiden gör nämligen att vattnet blir basiskt och det är därför som metallerna kallas alkaliska-metaller. 

3. Det periodiska systemet är en tabell över alla grundämnen som finns och grundämnenas ordning. Element är ett annat ord för grundämne. Grundämnena ordnas efter hur många protoner atomkärnan innehåller och efter vilket massa de har. Ämnena med samma egenskaper ordnas under varandra. I periodiska systemet markeras ämnet också med två sorters färg på vad för sorts ämne det är om det är fast form, flytande form, gasform, metall halvmetall, ickemetall; 

metaller fast form

halvmetall flytande form

ickemetall gasform.

ex: Litium är metall och fast form. Helium är ickemetall och gasform. Germanium är halvmetall och fast form osv…

Det var den ryske kemisten Mendelejev som kom på periodiska systemet. Han tyckte om att lägga patienter, där korten sorterades i högar. År 1869 höll han på att skriva en lärobok i kemi. Han skrev då grundämnenas namn och atomvikt på olika kort. Och han kom på periodiska systemet då han lade patiens med korten.

1. Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner. De har därför liknande kemiska egenskaper.
2. Atomerna i en period har lika många elektronskal.